I dörren möts vi av Kristin som hälsar välkommen. Genast ber hon om ursäkt för att lägenheten är så stökig. — Förlåt att det är lite rörigt. Vi kom precis hem från ett träningsläger i Tjeckien och har inte riktigt hunnit städa. Och visst är det lite stökigt där inne, men det doftar underbart från nybakt bröd. Förutom Kristin bor nämligen även Jenny i lägenheten, och det är hon som har bakat. Även Jenny går på orienteringsprogrammet men i årskursen under Kristin, alltså i andra ring. Medan vi pratar droppar de andra tjejerna in en efter en.Har ni sådana här kvällar ofta?
— Nej inte alls, säger Kristin och tar fram en kastrull. Kanske en gång varannan månad eller så, när man känner för att göra en lite finare middag liksom.
Alla tjejerna på orienteringsprogrammet bor i samma hus och det märks, inte minst på sammanhållningen. När det är dags hjälps de åt med maten, någon skär grönsaker och någon dukar. Det är mycket fniss och skämt, så stämningen är minst sagt på topp.
Det är inte så stort här, hur ska ni få plats?
— Haha, typ i vardagsrummet, skrattar Kristin. Man får klämma ihop sig, fyra i ena soffan, tre i den andra och sedan någon fåtölj och ett par stolar. Så det blir lite trångt, men det går.
Vad blir det för mat då?
Det blir pasta med en sås av krossade tomater, kidneybönor, kalamataoliver, färsk basilika och parmesan. Och så en sallad till.
OK, så om det här är festmat, vad äter ni då på vardagarna?
— På måndagar och onsdagar äter alla gemensamt middag i skolan, då sitter vi i matsalen. Det passar bra in med träningarna och så. Men när man lagar själv blir det väl mest pasta och lite allt möjligt.
Men hur kommer det sig att ni bara är tjejer?
— Egentligen bara för att vi vill göra något tillsammans alla tjejerna och prata lite och ha trevligt. Med skolmaten verkar det vara lite si och så, ibland jättegott och ibland inte alls. Men enligt Kristin så har de "fixat" lite i matsalen...
— Om det till exempel är soppa någon dag så kan vi som går riksidrottsgymnasiet få en annan soppa med mer mat i, eller om det är till exempel pulvermos så kan vi få kokt potatis i stället. Så man klarar sig alltid.
Tänker ni mycket på vad ni äter?
— Lite gör man ju det, säger Kristin. Vi äter så klart tills vi blir mätta, men det blir inget småätande — frukost, lunch, kanske ett mellanmål och middag. Men det blir ju såklart en del godis och annat.
Fast bara på lördagar?
— Nja, lite oftare blir det nog...
Vad gör man egentligen på ett orienteringsgymnasium?
— Det blir mycket löpträning, lite styrketräning och en hel del orienteringsteknik, som till exempel hur man tar kontrollen.
Tar kontrollen?
— Ja alltså att man spikar kontrollen, träffar den rätt. Annars är det bom, det är då man virrar runt och inte hittar.
Varför är orientering så roligt?
— Vet inte riktigt, man måste tänka en hel del, och det samtidigt som man springer, det är bara roligt helt enkelt.
Så vad finns det att göra på fritiden?
— Mycket träning blir det som sagt. Men inte bara, ibland har vi filmkväll eller går på bio. Och har man har tråkigt så är det bara att gå över till någon annans lägenhet. Är den personen upptagen går man bara vidare till nästa dörr. Det finns nästan alltid någon att umgås med.
Du är ju en Stockholmstjej, hur är det att plugga i Sandviken?
— Bara så himla bra! Man har så många kompisar att träna med, och skolan fixar bra aktiviteter. Sen är det lagom stort så man kan cykla överallt, men det är framförallt gymnasiet som är bra med massa roliga läger och träningar.
Snart är du klar här uppe, kommer du att fortsätta med orienteringen?
— Ja det ska jag göra, jag funderar faktiskt på att börja läsa i Norrköping till hösten. Där kan man läsa i princip vilket program som helst och ändå få träningar fixade och så. Men jag kommer att sakna den här skolan och alla kompisar.
Och vad händer i sommar?
— Lite tävlingar blir det, och sen tänkte jag sommarjobba lite också fast jag vet inte med vad ännu.
Sista frågan, hur smakade maten?
Den hade blivit lite ljummen haha, men det var jättegott.
