Svar på insändare i Arbetarbladet

INSÄNDARE 8 AUGUSTI

Har svenska folket blivit latare?

Jag funderar också på det här med hiss! Har svenska folket blivit sjukligare eller latare? Tidigare fanns inga hus med hiss och tänk där bodde folk upp i hög ålder och nu är ju medelåldern än högre och vi är friska längre så det känns som en onödigt stor utgift att belasta hyresgästerna med.
Om jag bor på bottenvåningen är jag inte alls betjänt av att ha hiss och vill självklart inte heller betala för den.
Hiss-Fia

Svar från Sandvikenhus
Svar till Hiss-Fia, publicerad 2 aug 2011 på Torget

Helt korrekt så stambyter vi våra fastigheter utan att det tillkommer en kostnad för hyresgästerna. Detta ingår i det som kallas underhåll. Vid underhåll återställer vi standarden som den var när husen byggdes, en standard som var god med dåtidens mått mätt men som idag inte alls lever upp till hur vi vill bo. En typisk underhållsåtgärd är som du nämner stamrust då vi byter vattenledningar och avloppsstammar. Vid en underhållsrust påverkas inte hyrorna, då detta täcks av vår driftbudget.

Varför två nya våningsplan
Du skriver att bygga på våningsplan känns som "överkurs", jag vill därför beskriva varför vi föreslagit detta för kvarteret Dalslänningen. Fastigheten färdigställdes i mitten på 60-talet. Ca 90 % av våra lägenheter är byggda på 60- och 70-talet och år 2011 är ca 20 % av dessa stamrustade, detta innebär att vi löpande kommer att stamrusta och tillgänglighetsanpassa en stor del av vårt fastighetsbestånd. De flesta delar i ett hus har en livslängd på mellan 40 och 50 år, och att byta ut dessa innan livslängden närmar sig sitt slut är inte ekonomiskt försvarbart. Investeringen ska då betalas under kortare tid, vilket i slutändan ger ännu högre hyror och därför arbetar vi oss igenom vårt bestånd successivt. Eftersom vi värnar om såväl miljö som hyresgästernas trivsel som samhällsutvecklingen i stort så innebär våra ombyggnationsprojekt att vi inte bara återställer äldre fastigheter till nutidens standard utan även tänker 50 år framåt i tiden.

I dag ställer hyresgäster och myndigheter krav på bättre ljudisolering, bättre brandskydd och bättre tillgänglighet än när husen byggdes för ett halvt sekel sedan och detta ingår det vi kallar standardhöjande åtgärder. Konkreta åtgärder är t.ex. helkaklade badrum, jordning av el, jordfelsbrytare, uttag på uteplats, breddning av dörr samt att lägenheterna tillgänglighetsgörs. Det är mycket vanligt att när vi t.ex. stamrustar även genomför vissa standardhöjande åtgärder som helkakling av badrum, vilket medför en ökad kostnad för hyresgästen.

Som ett kort svar på din fråga så kan jag säga så här: för att återställa Dalslänningen till 2011 års standard, och 50 år till, så kräver det att fler lägenheter än de 123 nuvarande delar på kostnaden. Och lösningen som vi ser är att bygga till 92 lägenheter. Naturligtvis skulle vi kunna välja att enbart stamrusta utan andra åtgärder men med tanke på det jag skriver om nedan så ser vi inte det som ett bra alternativ.

Hiss
Sedan funderar du också på detta med hiss. Som jag nämnt tidigare måste vi tänka 50 år framåt i tiden då vi ser över vårt fastighetsbestånd och tillgängligheten till byggnader, anläggningar och tomtmark/allmän platsmark är ett mycket stort allmänt intresse. Det är också helt avgörande för att en stor grupp människor i Sverige som är, eller någon gång i sitt liv får, nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna nyttja mark och byggnader. I Sverige, och Sandviken, har vi idag en allt större grupp med äldre människor och med detta följer ökade krav på tillgänglighetsanpassade och funktionella bostäder. Barnfamiljer är en annan målgrupp för tillgänglighetsåtgärder som installation av hiss och höjning av mark. Samhället ställer krav på att det mesta som byggs eller ändras ska göras tillgängligt. Kraven finns bland annat i Plan- och bygglagen (PBL). Standardhöjande åtgärder måste vi delvis finansiera genom höjda hyror. Det finns idag inte längre medel som subventionerar denna typ av åtgärder utan det faller på hyresgäster att medfinansiera. Från årsskiftet verkar allmännyttiga bostadsbolag under andra förutsättningar än tidigare vilket bl.a. medför att varje fastighet måste täcka sina egna kostnader.

Det gläder mig att höra att du inte är i den situationen att du behöver hiss. Men Dalslänningen har i dagsläget 122 ytterligare lägenheter där merparten ligger på våning två och tre. Jag vet av egen erfarenhet att det i många av dessa trappuppgångar står rullatorer och barnvagnar, vilket inte är i enlighet med brandskyddslagen och också är direkt livsfarligt vid en utrymning. Om vi installerade hissar så skulle boendemiljön och säkerheten höjas.

Främja Sandvikens utveckling
Slutligen så vill jag också kommentera det du skriver om att Sandviken inte behöver fler lägenheter. Sandvikenhus ligger på en uthyrningsgrad kring 97 % vilket är i paritet med vårt mål, vi behöver cirka 3 % ledigt för ev. evakueringar och liknande. Vi vet av erfarenhet att nybyggnationer genererar flyttströmmar och att t.ex. 25 % av de boende på Kanalgränd kom ifrån annat boende. En nybyggnation genererar alltså inflytt! Som ett allmännyttigt företag verkar vi för att utvecklingen av Sandviken främjas och nybyggnationer är ett konkret exempel på hur vi kan arbeta för detta. Uppdraget från vår styrelse innebär bland annat 30 nya lägenheter per år, vilket Dalslänningen med sina tre etapper skulle fylla.

Med vänlig hälsning, Patrick Skoglund, VD Sandvikenhus